Säteilyturvakeskus STUKhttps://www.julkari.fi:443/handle/10024/1221512024-03-23T18:18:37Z2024-03-23T18:18:37ZSäteilyturvakeskuksen tilinpäätös ja toimintakertomus 2023https://www.julkari.fi:443/handle/10024/1486802024-03-21T11:30:12Z2024-02-01T00:00:00ZSäteilyturvakeskuksen tilinpäätös ja toimintakertomus 2023
2024-02-01T00:00:00ZSTUK opastaa : STUK anvisningar. Radon i husbolagTurtiainen, TuukkaJoenvuori-Arstio, JaanaHolmgren, OlliKojo, KatjaJeminen, SenjaPerälä, MarjoKurttio, Päivihttps://www.julkari.fi:443/handle/10024/1486672024-03-19T11:30:12Z2024-03-01T00:00:00ZSTUK opastaa : STUK anvisningar. Radon i husbolag
Turtiainen, Tuukka; Joenvuori-Arstio, Jaana; Holmgren, Olli; Kojo, Katja; Jeminen, Senja; Perälä, Marjo; Kurttio, Päivi
Syftet med denna anvisning är att informera om radon och hjälpa husbolag att göra radonmätningar.
Radonmätning rekommenderas för alla lägenheter i radhus och lägenheter på första
våningen i flervåningshus. Om husbolaget har vistelseutrymmen på bottenvåningen eller
i källaren och en del av de boende tillbringar mycket tid i dem är det också värt att utföra
mätningar där. Bostäder och vistelseutrymmen på andra våningen och högre våningar
behöver inte mätas, eftersom radonhalten i dem är låg. Det finns inte heller något behov
av att utföra mätningar i bastu, förråd eller tekniska utrymmen, eftersom vistelsetiden i
lokalerna är mycket kort.
Ibland används bottenvåningen i ett husbolag som arbets- eller butikslokal. Dessa
bör också mätas samtidigt som bostäderna och bostadsutrymmena. Enligt lagen
ansvarar arbetsgivaren för att arbetstagarnas radonexponering är tillräckligt liten och att
mätresultaten skickas till Strålsäkerhetscentralen. Enligt ansvarsfördelningen för husbolag är
det i praktiken nästan alltid husbolaget som ansvarar för radonsaneringen, inte hyresgästen
eller arbetsgivaren. Därför är det naturligt att radonsituationen i hela byggnaden utreds på en
gång.
2024-03-01T00:00:00ZHighlights of International Cooperation for Safety, Security and Safeguards in 2023Niittymäki, Henrihttps://www.julkari.fi:443/handle/10024/1486602024-03-18T10:00:06Z2024-03-18T00:00:00ZHighlights of International Cooperation for Safety, Security and Safeguards in 2023
Niittymäki, Henri
Niittymäki, Henri
Abstract
The Radiation and Nuclear Safety Authority (STUK) is an independent governmental organisation for the regulatory control of radiation and nuclear safety in Finland (Safety, Security and Safeguards). The basis for STUK’s international cooperation is maintaining and increasing the awareness and effectiveness of the work carried out by the authority. International cooperation is also the practical tool for STUK to address global radiation and nuclear safety questions. At STUK, the International Cooperation Unit is responsible for coordinating and liaising the activities carried out in co-operation with our international partners, such as the International Atomic Energy Agency (IAEA) and regulators across the globe. The unit also manages the international support and service projects of STUK and supports the leadership of STUK in its work on international forums. This report outlines STUK’s international activities in 2023, emphasizing the importance of cross-border partnerships, skill enhancement through training, and understanding international regulations. These initiatives contribute to global safety, safeguards and security in the face of evolving challenges.; Tiivistelmä
Säteilyturvakeskus (STUK) on riippumaton valtionhallinnon organisaatio, joka valvoo säteily- ja ydinturvallisuutta Suomessa (3S). STUK:n kansainvälisen yhteistyön perustana on viranomaisen työn tunnettuuden ja vaikuttavuuden ylläpitäminen ja lisääminen.
Kansainvälinen yhteistyö on STUK:lle myös käytännön väline käsitellä maailmanlaajuisia säteily- ja ydinturvallisuuskysymyksiä. STUK:n kansainvälisen yhteistyön yksikkö vastaa kansainvälisten yhteistyökumppaneiden, kuten Kansainvälisen atomienergiajärjestön (IAEA) ja eri puolilla maailmaa toimivien sääntelyviranomaisten kanssa yhteistyössä toteutettavien toimien koordinoinnista ja yhteydenpidosta. Yksikkö hallinnoi myös STUK:n kansainvälisiä tuki- ja palveluhankkeita ja tukee STUK:n johtoa sen työskentelyssä kansainvälisillä foorumeilla. Tässä raportissa hahmotellaan STUKin kansainvälistä toimintaa vuonna 2023 korostaen rajat ylittävien kumppanuuksien, osaamisen vahvistamisen koulutuksen ja kansainvälisen sääntelyn ymmärtämisen merkitystä. Näillä aloitteilla edistetään maailmanlaajuista turvallisuus- ja ydinmateriaalivalvontaa muuttuvien haasteiden edessä.; Sammanfattning
Strålsäkerhetscentralen (STUK) är en oberoende statlig organisation som ansvarar för tillsynen av strål- och kärnsäkerheten i Finland (3S). Grunden för STUK:s internationella samarbete är att upprätthålla och öka medvetenheten om och effektiviteten i det arbete som myndigheten utför. Internationellt samarbete är också STUK:s praktiska verktyg för att ta itu med globala strål- och kärnsäkerhetsfrågor. STUK:s enhet för internationellt samarbete ansvarar för samordningen av och kontakterna för den verksamhet som bedrivs i samarbete med våra internationella partner, såsom Internationella atomenergiorganet (IAEA) och tillsynsmyndigheter runt om i världen. Enheten sköter också STUK:s internationella stöd- och serviceprojekt samt stöder STUK:s ledning i dess arbete på internationella forum.
I denna rapport redogörs för STUK:s internationella verksamhet under 2023 och vikten av gränsöverskridande partnerskap, stärkande av kompetensen, utbildning och förståelse för internationell reglering. Dessa initiativ kommer att bidra till globala säkerhetskontroller och kärnämneskontroll inför föränderliga utmaningar.
2024-03-18T00:00:00ZGOSSER II – Final reportHonkamaa, Tapanihttps://www.julkari.fi:443/handle/10024/1486432024-03-12T11:00:12Z2024-03-12T00:00:00ZGOSSER II – Final report
Honkamaa, Tapani
Abstract
Projects GOSSER I and GOSSER II lasted altogether 8 years, from 2015 to 2023. The first project developed a national safeguards concept for the spent nuclear fuel disposal in Olkiluoto and conducted necessary research and development for the purpose. The second project concentrated on developing the concept further.
Safeguards methodologies of the two selected non-destructive assay (NDA) tools, PGET (Passive Gamma Emission Tomography) and PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity), were tested extensively and developed to the level where safeguards implementation will be straightforward. Further development and testing needs exist, which require adequate resourcing, but the risk for negative technical surprises is now limited.
During GOSSER II phase STUK also developed the first version of LOST&FOUND database (L&F), which will be STUK’s key tool for the analysis and documentation of NDA verification data. The continuity of knowledge of nuclear material information can also be followed through the database. The database is meant to store all relevant information to further generations for drawing their individual conclusions if the disposal had been performed as declared. Testing the database with real data remains to be done.
During operation of the disposal facility, STUK’s continuous presence at the disposal site will be the main way to confirm that there are no undeclared activities related to the disposed nuclear fuel. In addition, GOSSER II performed a few research studies related to geological environment. The objective of the studies was to examine how the society can remain confident that the disposal volume has not been intruded. The research was conducted on microseismic and other geophysical methods applied in the monitoring of the repository environment. These methods monitor the stability of the host rock as long as monitoring is continued. In addition, a literature study was made on the scenario, where the disposed spent fuel is dissolved in Nitric acid in its canister underground and the dissolved fuel is pumped up in liquid form. The study revealed, that scenario can be considered very difficult to implement and highly implausible.; Tiivistelmä
Projektit GOSSER I ja GOSSER II kestivät yhteensä 8 vuotta, vuodesta 2015 vuoteen 2023. Ensimmäinen projekti kehitti kansallisen ydinmateriaalivalvontakonseptin käytetyn ydinpolttoaineen loppusijoitukselle Olkiluodossa ja teki tarvittavaa tutkimus- ja kehitystyötä tätä tarkoitusta varten. Toisessa projektissa keskityttiin kehittämään konseptia edelleen.
Kahden valitun ainetta rikkomattoman todentamistyökalun, PGET (Passive Gamma Emission Tomography) ja PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity), kyvykkyyksiä testattiin laajasti ja kehitettiin tasolle, jossa valvontatoimenpiteiden toteuttaminen on suoraviivaista. Lisäkehitys- ja testaustarpeita on olemassa, ja ne vaativat asianmukaista resursointia, mutta riski kielteisistä teknisistä yllätyksistä on nyt rajallinen.
GOSSER II -vaiheen aikana STUK kehitti myös ensimmäisen version LOST&FOUND-tietokannasta (L&F), joka on STUKin keskeinen työkalu NDA-varmennusaineiston analysointiin ja dokumentointiin. Ydinmateriaalitietojen jatkuvuutta voidaan seurata myös tietokannan avulla. Tietokantaan on tarkoitus tallentaa kaikki asiaankuuluvat tiedot, jotta tulevat sukupolvet voivat tehdä omat päätelmänsä siitä, onko loppusijoitus tehty ilmoitetulla tavalla. Tietokannan testaaminen oikeilla tiedoilla on vielä tekemättä.
Loppusijoituslaitoksen toiminnan aikana STUKin jatkuva läsnäolo loppusijoituspaikalla on pääasiallinen tapa varmistaa, ettei loppusijoitettuun ydinpolttoaineeseen liity ilmoittamattomia toimintoja. Lisäksi GOSSER II suoritti muutaman tutkimuksen kallioperään liittyen. Tutkimusten tavoitteena oli selvittää, kuinka yhteiskunta voi pysyä luottavaisena siihen, ettei loppusijoitusalueeseen ole tunkeuduttu. Tutkimuksessa tarkasteltiin mikroseismisiä ja muita geofysikaalisia menetelmiä, jotka on otettu käyttöön loppusijoituksen ympäristön seurannassa. Näitä menetelmiä käytetään kallioperän vakauden valvomiseen niin kauan kuin valvonta jatkuu. Lisäksi tehtiin kirjallisuustutkimus tilanteesta, jossa loppusijoitettu käytetty polttoaine liuotetaan typpihappoon kanisterissaan maan alla ja liuotettu polttoaine pumpataan ylös nestemäisessä muodossa. Tutkimus tuli johtopäätökseen, että skenaario on erittäin vaikeaa toteuttaa ja sen tähden sitä voidaan pitää erittäin epätodennäköisenä.; Sammanfattning
Projekten GOSSER I och GOSSER II pågick sammanlagt under 8 år, från 2015 till 2023. Det första projektet utvecklade ett nationellt kärnmaterialövervakningkoncept för slutförvaring av använt kärnbränsle i Olkiluoto och genomförde nödvändig forskning och utveckling för detta ändamål. Det andra projektet koncentrerade sig på att vidareutveckla konceptet.
Dugligheten av de två utvalda icke-destruktiva verifieringsverktygen, PGET (Passive Gamma Emission Tomography) och PNAR (Passive Neutron Albedo Reactivity), testades omfattande och utvecklades till en nivå där genomförandet av övervakningsåtgärder blir enklare. Det finns behov av ytterligare utveckling och testning, vilket kräver adekvat resursallokering, men risken för negativa tekniska överraskningar är nu begränsad.
Under GOSSER II-fasen utvecklade STUK också den första versionen av LOST&FOUND-databasen (L&F), som är ett centralt verktyg för analys och dokumentation av NDA-verifieringsdata. Kontinuiteten i informationen om kärnmaterial kan också spåras genom databasen. Syftet med databasen är att lagra all relevant information så att framtida generationer kan dra egna slutsatser angående om slutförvaringen har genomförts enligt avgedd deklaration. Testning av databasen med riktiga data återstår att utföra.
Under driften av slutförvaringsanläggningen är STUKs kontinuerliga närvaro på platsen det huvudsakliga sättet att säkerställa att det inte förekommer oanmälda aktiviteter i samband med det slutförvarade kärnbränslet. Dessutom utförde GOSSER II några undersökningar relaterade till berggrunden. Syftet med studierna var att undersöka hur samhället kan vara övertygat om att det inte har inträffat några intrång på slutförvaringsområdet. I undersökningen granskades mikroseismiska och andra geofysikaliska metoder som används för övervakningen av slutförvaringsmiljön. Dessa metoder används för att övervaka stabiliteten i berggrunden så länge övervakningen pågår. Dessutom utfördes en litteraturstudie om scenariot där det använda kärnbränslet som slutförvarats löses upp i salpetersyra i sin behållare under marken och det upplösta bränslet pumpas upp i flytande form. Studien kom fram till att scenariot är mycket svårt att genomföra och därför anses det synnerligen osannolikt.
2024-03-12T00:00:00Z