Physical activity, sleep and cardiovascular diseases : Person-oriented and longitudinal perspectives
Wennman, Heini (2016)
Wennman, Heini
Helsingin yliopisto; Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
2016
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2689-4
Dissertationes Scholae Doctoralis ad Sanitatem Investigandam Universitatis Helsinkiensis
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2689-4
Dissertationes Scholae Doctoralis ad Sanitatem Investigandam Universitatis Helsinkiensis
Tiivistelmä
Physical activity (PA) is a well established behavioral risk factor for cardiovascular diseases (CVD), a leading cause of death globally. Also poor sleep and sedentary behaviors associate with higher CVD risk. Despite decreased CVD mortality in Finland, many people do not get enough PA, sleep-related problems are common in the working aged population and sedentary behaviors take up large parts of the time spent awake. Health behaviors tend to cluster and epidemiological literature suggest interrelationships also between PA and sleep. Associations between PA and sleep can be modified by qualitative factors, such as domain of PA, sleep quality and timing of sleep, as well as sociodemographic characteristics. The existing literature is sparse on interactions between PA and sleep with CVD and actual clustering of the behaviors has seldom been modeled in large-scale population data.
The aim of this thesis was to study the interrelationship between PA and sleep and their joint association with CVD risk and mortality. The focus was on modelling inter-individual variation in the behaviors and on studying cardiometabolic risk factors and total CVD risk based on the clustering of the behaviors. Furthermore, the interrelationships between a history of sports, PA, sleep and all-cause and CVD mortality was studied in a population of former elite athletes.
This study comprises data from the National FINRISK 2012 Study (n=6424, men=3041; women=3383) and the Finnish former elite athlete cohort (n=2141, all men). In the FINRISK 2012 Study, a sample of the Finnish general population aged 25 to 74-years underwent a health examination and filled in health questionnaires. The former athletes (n=1364) and non-athletic referents (n=777) of the Finnish former elite athlete cohort provided information about health behaviors on a questionnaire in 1985 and were then followed-up for mortality until 31 December 2011 from national registers.
This study showed that differences in clustering of PA and sleep behaviors characterized underlying groups of men and women among the initially CVD-free, Finnish general population. Low PA, high screen time sitting, short and insufficient self-reported sleep made up a Profile, in which membership among women associated with unfavorable levels in several cardiometabolic risk factors and a higher total CVD risk. In men, membership in the Physically inactive, poor sleepers Profile showed only one statistically significant association (out of 10) with unfavorable levels in cardiometabolic risk factors, but was associated with a high estimated 10-year CVD risk. Different chronotypes in the population were strongly characterized by evening preference, but also by morning tiredness. Both evening types and tired, more evening types had low leisure time PA (LTPA) compared to morning types and evening type also had high sitting. There was a significant joint association of insufficient LTPA level and short sleep with a higher mortality, especially CVD mortality, in a cohort of former elite athletes and non-athletic referents.
This study supports the importance of PA and sleep as health behaviors related to CVD risk, and provide evidence particularly for a joint association with CVD risk. Not only the duration of sleep, but also the quality and self-estimated sufficiency of sleep, as well as a person s chronotype contribute to the clustering of PA and sleep and consequent CVD risk. The results of this study are generalizable to the general adult population in Finland, apart from the mortality results that apply to a more selected male population.
Tiivistelmä
Tämä väitöskirjatutkimus osoittaa, että vähäinen liikunta ja uni lisäävät yhdessä sydäntautien riskitekijöitä. Liikunnan ja unen välisiin yhteyksiin vaikuttavat unen pituuden lisäksi unen itsearvioitu riittävyys ja unen laatu sekä se, onko henkilö aamu- vai iltavirkku.
Väitöskirjassa selvitettiin liikuntaa ja unta sekä sydän- ja verisuonitautien riskitekijöitä ja kokonaisriskiä Suomen aikuisväestössä. Tutkimuksessa selvitettiin myös vuorokausirytmin eli kronotyypin yhteyttä liikuntaan ja istumiseen sekä aiemman kilpa-urheilutaustan, liikunnan ja unen sekä sydäntautikuolleisuuden vuorovaikutusta.
Lähtökohtaisesti sydänterveessä väestössä tunnistettiin liikunnan ja unen määrän sekä laadun perusteella eri liikunta ja uni Profiileja, niin miehillä kuin naisilla. Myös työssäkäynti erotteli Profiileja.
Naisilla vähäinen liikunta, runsas istuminen ruudun äärellä sekä lyhyt ja riittämättömäksi koettu uni yhdistyivät Profiilissa, jossa havaittiin korkeita sydän- ja verisuonitautien aineenvaihdunnallisia riskitekijäarvoja, mm. verenpaine, sokerihemoglobiini, matalan asteen tulehdus ja BMI (painoindeksi). Miehillä liikunta ja uni Profiilien yhteys riskitekijöihin oli heikompi kuin naisilla. Sekä miehillä että naisilla vähäisen liikunnan, runsaan ruutuajan ja huonon unen Profiili lisäsi ennustettua riskiä sairastua sydäntauteihin kymmenen vuoden sisällä.
Tässä tutkimuksessa havaittiin myös, että aikuisväestössä kronotyyppi erottuu vahvasti iltatyyppisyyden ja aamuväsyneisyyden mukaan. Iltatyypit ja aamuväsyneet, jotka olivat enemmän ilta- kuin aamutyyppejä, harrastivat vähän liikuntaa vapaa-ajalla verrattuna aamutyyppeihin. Iltatyypit myös istuivat enemmän.
Entisillä huippu-urheilijamiehillä ja ei-urheilleilla miehillä riittämätön vapaa-ajan liikunta ja lyhyt uni vaikuttivat yhdessä vahvasti kuolleisuuteen, etenkin sydäntautikuolleisuuteen. Huippu-urheilutausta ei vaikuttanut tulokseen.
Tutkimus vahvistaa käsitystä siitä, että riittävä liikunta ja uni ovat tärkeitä sydän- ja verisuonitautien ehkäisyssä. Tutkimus tuo myös uutta väestötason tietoa vuorokausirytmin eli kronotyypin yhteydestä liikunnan ja istumisen määrään.
Tutkimuksessa hyödynnettiin THL:n Kansallisen FINRISKI 2012 -tutkimuksen sekä Helsingin yliopiston Ikääntyvien entisten huippu-urheilijoiden terveystutkimuksen tietoja. Kansallisen FINRISKI 2012 -tutkimuksen otos koostuu 25 74-vuotiaista miehistä ja naisista ja Ikääntyvien entisten huippu-urheilijoiden kohortti kansainvälisellä tasolla urheilleista miehistä ja heidän ei-kilpaurheilua harrastaneista verrokeistaan.
Sammanfattning
Denna doktorsavhandling visar att fysisk aktivitet och otillräcklig sömn har en samverkan för riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I tillägg till sömnens längd är också sömnens kvalitet och vår kronotyp viktiga faktorer i sambanden mellan fysisk aktivitet och sömn.
Målet med denna doktorsavhandling var att studera sambanden mellan fysisk aktivitet och sömn och deras samverkan både för särskilda riskfaktorer och den totala risken för hjärt- och kärlsjudomar i den vuxna befolkningen i Finland. Dessutom studerades sambanden mellan kronotyp och fysisk aktivitet och stillasittande, samt samverkan av en idrottslig bakgrund, fysisk aktivitet och sömn och dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar bland före detta toppidrottsmän.
Studien visar att Profiler som beskrivs av fysisk aktivitet och sömn, identifierar grupperingar bland män och kvinnor utan ursprunglig hjärt- och kärlsjukdom. Också jobbstatus särskiljer Profilerna.
Låg fysisk aktivitet, stillasittande, kort sömn samt sömn som upplevs otillräcklig beskriver kvinnor hos vilka höga värden för flera riskfaktorer så som blodtryck, BMI och infektion förekom. För män var sambanden mellan Profilerna och de enskilda riskfaktorerna svagare än för kvinnor. Både bland män och kvinnor hade Profilen av låg fysisk aktivitet, otillräcklig sömn och mycket stillasittande en hög beräknad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar inom de följande tio åren. Resultaten i avhandlingen visade också att i den vuxna befolkningen i Finland särskiljs kronotyper både på basen av en sen dygnsrytm och av morgontrötthet. Inte bara de absolut kvällsorienterade men också de mer kvälls- än morgoninriktade och morgontrötta hade låg fysisk aktivitet på fritiden. De absolut kvällsorienterade hade också mer stillasittande i vardagen.
Bland män med en idrottarbakgrund och utan idrottslig bakgrund fanns en betydande samverkan mellan låg fysisk aktivitet och kort sömntid för en större dödlighetsrisk från hjärt- och kärlsjukdomar.
Denna avhandling stärker befattningen om fysisk aktivitet och sömn som viktiga hälsobeteenden för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Studien framför också nya resultat om sambanden mellan kronotyp och fysisk aktivitet och stillasittande på befolkningsnivå. I denna avhandling används tvärsnittsdata från den nationella hälsoundersökningen FINRISKI 2012 och prospektivt data från the Finnish former elite athlete cohort. FINRISKI 2012 urvalet består av män och kvinnor i åldern 25-74 år medan The Finnish former elite athlete cohort är ett urval av före detta toppidrottarmän och ej-idrottande män.
The aim of this thesis was to study the interrelationship between PA and sleep and their joint association with CVD risk and mortality. The focus was on modelling inter-individual variation in the behaviors and on studying cardiometabolic risk factors and total CVD risk based on the clustering of the behaviors. Furthermore, the interrelationships between a history of sports, PA, sleep and all-cause and CVD mortality was studied in a population of former elite athletes.
This study comprises data from the National FINRISK 2012 Study (n=6424, men=3041; women=3383) and the Finnish former elite athlete cohort (n=2141, all men). In the FINRISK 2012 Study, a sample of the Finnish general population aged 25 to 74-years underwent a health examination and filled in health questionnaires. The former athletes (n=1364) and non-athletic referents (n=777) of the Finnish former elite athlete cohort provided information about health behaviors on a questionnaire in 1985 and were then followed-up for mortality until 31 December 2011 from national registers.
This study showed that differences in clustering of PA and sleep behaviors characterized underlying groups of men and women among the initially CVD-free, Finnish general population. Low PA, high screen time sitting, short and insufficient self-reported sleep made up a Profile, in which membership among women associated with unfavorable levels in several cardiometabolic risk factors and a higher total CVD risk. In men, membership in the Physically inactive, poor sleepers Profile showed only one statistically significant association (out of 10) with unfavorable levels in cardiometabolic risk factors, but was associated with a high estimated 10-year CVD risk. Different chronotypes in the population were strongly characterized by evening preference, but also by morning tiredness. Both evening types and tired, more evening types had low leisure time PA (LTPA) compared to morning types and evening type also had high sitting. There was a significant joint association of insufficient LTPA level and short sleep with a higher mortality, especially CVD mortality, in a cohort of former elite athletes and non-athletic referents.
This study supports the importance of PA and sleep as health behaviors related to CVD risk, and provide evidence particularly for a joint association with CVD risk. Not only the duration of sleep, but also the quality and self-estimated sufficiency of sleep, as well as a person s chronotype contribute to the clustering of PA and sleep and consequent CVD risk. The results of this study are generalizable to the general adult population in Finland, apart from the mortality results that apply to a more selected male population.
Tiivistelmä
Tämä väitöskirjatutkimus osoittaa, että vähäinen liikunta ja uni lisäävät yhdessä sydäntautien riskitekijöitä. Liikunnan ja unen välisiin yhteyksiin vaikuttavat unen pituuden lisäksi unen itsearvioitu riittävyys ja unen laatu sekä se, onko henkilö aamu- vai iltavirkku.
Väitöskirjassa selvitettiin liikuntaa ja unta sekä sydän- ja verisuonitautien riskitekijöitä ja kokonaisriskiä Suomen aikuisväestössä. Tutkimuksessa selvitettiin myös vuorokausirytmin eli kronotyypin yhteyttä liikuntaan ja istumiseen sekä aiemman kilpa-urheilutaustan, liikunnan ja unen sekä sydäntautikuolleisuuden vuorovaikutusta.
Lähtökohtaisesti sydänterveessä väestössä tunnistettiin liikunnan ja unen määrän sekä laadun perusteella eri liikunta ja uni Profiileja, niin miehillä kuin naisilla. Myös työssäkäynti erotteli Profiileja.
Naisilla vähäinen liikunta, runsas istuminen ruudun äärellä sekä lyhyt ja riittämättömäksi koettu uni yhdistyivät Profiilissa, jossa havaittiin korkeita sydän- ja verisuonitautien aineenvaihdunnallisia riskitekijäarvoja, mm. verenpaine, sokerihemoglobiini, matalan asteen tulehdus ja BMI (painoindeksi). Miehillä liikunta ja uni Profiilien yhteys riskitekijöihin oli heikompi kuin naisilla. Sekä miehillä että naisilla vähäisen liikunnan, runsaan ruutuajan ja huonon unen Profiili lisäsi ennustettua riskiä sairastua sydäntauteihin kymmenen vuoden sisällä.
Tässä tutkimuksessa havaittiin myös, että aikuisväestössä kronotyyppi erottuu vahvasti iltatyyppisyyden ja aamuväsyneisyyden mukaan. Iltatyypit ja aamuväsyneet, jotka olivat enemmän ilta- kuin aamutyyppejä, harrastivat vähän liikuntaa vapaa-ajalla verrattuna aamutyyppeihin. Iltatyypit myös istuivat enemmän.
Entisillä huippu-urheilijamiehillä ja ei-urheilleilla miehillä riittämätön vapaa-ajan liikunta ja lyhyt uni vaikuttivat yhdessä vahvasti kuolleisuuteen, etenkin sydäntautikuolleisuuteen. Huippu-urheilutausta ei vaikuttanut tulokseen.
Tutkimus vahvistaa käsitystä siitä, että riittävä liikunta ja uni ovat tärkeitä sydän- ja verisuonitautien ehkäisyssä. Tutkimus tuo myös uutta väestötason tietoa vuorokausirytmin eli kronotyypin yhteydestä liikunnan ja istumisen määrään.
Tutkimuksessa hyödynnettiin THL:n Kansallisen FINRISKI 2012 -tutkimuksen sekä Helsingin yliopiston Ikääntyvien entisten huippu-urheilijoiden terveystutkimuksen tietoja. Kansallisen FINRISKI 2012 -tutkimuksen otos koostuu 25 74-vuotiaista miehistä ja naisista ja Ikääntyvien entisten huippu-urheilijoiden kohortti kansainvälisellä tasolla urheilleista miehistä ja heidän ei-kilpaurheilua harrastaneista verrokeistaan.
Sammanfattning
Denna doktorsavhandling visar att fysisk aktivitet och otillräcklig sömn har en samverkan för riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I tillägg till sömnens längd är också sömnens kvalitet och vår kronotyp viktiga faktorer i sambanden mellan fysisk aktivitet och sömn.
Målet med denna doktorsavhandling var att studera sambanden mellan fysisk aktivitet och sömn och deras samverkan både för särskilda riskfaktorer och den totala risken för hjärt- och kärlsjudomar i den vuxna befolkningen i Finland. Dessutom studerades sambanden mellan kronotyp och fysisk aktivitet och stillasittande, samt samverkan av en idrottslig bakgrund, fysisk aktivitet och sömn och dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar bland före detta toppidrottsmän.
Studien visar att Profiler som beskrivs av fysisk aktivitet och sömn, identifierar grupperingar bland män och kvinnor utan ursprunglig hjärt- och kärlsjukdom. Också jobbstatus särskiljer Profilerna.
Låg fysisk aktivitet, stillasittande, kort sömn samt sömn som upplevs otillräcklig beskriver kvinnor hos vilka höga värden för flera riskfaktorer så som blodtryck, BMI och infektion förekom. För män var sambanden mellan Profilerna och de enskilda riskfaktorerna svagare än för kvinnor. Både bland män och kvinnor hade Profilen av låg fysisk aktivitet, otillräcklig sömn och mycket stillasittande en hög beräknad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar inom de följande tio åren. Resultaten i avhandlingen visade också att i den vuxna befolkningen i Finland särskiljs kronotyper både på basen av en sen dygnsrytm och av morgontrötthet. Inte bara de absolut kvällsorienterade men också de mer kvälls- än morgoninriktade och morgontrötta hade låg fysisk aktivitet på fritiden. De absolut kvällsorienterade hade också mer stillasittande i vardagen.
Bland män med en idrottarbakgrund och utan idrottslig bakgrund fanns en betydande samverkan mellan låg fysisk aktivitet och kort sömntid för en större dödlighetsrisk från hjärt- och kärlsjukdomar.
Denna avhandling stärker befattningen om fysisk aktivitet och sömn som viktiga hälsobeteenden för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Studien framför också nya resultat om sambanden mellan kronotyp och fysisk aktivitet och stillasittande på befolkningsnivå. I denna avhandling används tvärsnittsdata från den nationella hälsoundersökningen FINRISKI 2012 och prospektivt data från the Finnish former elite athlete cohort. FINRISKI 2012 urvalet består av män och kvinnor i åldern 25-74 år medan The Finnish former elite athlete cohort är ett urval av före detta toppidrottarmän och ej-idrottande män.
Kokoelmat
- Kirjat [4184]